Stackars lilla Mickel Räv
I måndags när jag och Hirani var ute på den första riktigt våriga solskensturen i skogen för i år, såg vi en räv liggandes ihopkurad strax utanför energiskogen. Jag trodde den sov först men när den inte reagerade på att vi kom så förstod jag att den måste vara död. Det var en jättefin räv i mycket gott hull (av vad jag kunde se) tjock yvig svans och vacker päls. Den kunde inte ha legat där särskilt länge, max 12 timmar av dess tillstånd att döma.
Hirani gick fram till den stackars räven när jag hade hoppat av för att fota, hon nosade och blåste på den lite försiktigt, precis som att hon försökte väcka den ❤️
Måndagen blev dock inte riktigt som jag hade tänkt mig med hästarnas träning. Hade planerat att åka till ridhuset med Saffi och Hirani för att köra lite trickträning. Har ju inte börjat med Hirani riktigt än så tänkte jag skulle göra det nu och börja utveckla Saffi lite mer. Hon kan ju väldigt mycket men har stått lite stilla i utbildningstrappan nu ett tag pga att min tid inte räckt till riktigt som jag velat. Det är först nu (när man bor i lägenhet i stan) som man inser hur bortskämd man varit med att ha hästarna precis utanför husknuten under uppväxten.
Förhoppningsvis så kommer det en sådan tid igen.
Men tyvärr så sprang tiden iväg alldeles för snabbt så istället för att åka till ridhuset och trickträna hästarna tog jag Hirani och red hem till mamma, hjälpte henne lite i stallet och att salta rundcorallen, för när all snö och is är borta därifrån så har jag i alla fall den att tillgå de gånger man inte har tid att åka iväg till något ridhus.
Gårdagen var också en rätt hektisk dag, först foderhämtning hos bästa Caroline Franzén ute i Svallby, sen till stallet för att mocka och fixa klart för kvällen, göra foderhinkar för en vecka, laga hagstaket och rida. Allt detta innan kl 14.45 för att hinna hem sen efteråt och duscha innan jobb kl 16.
Så det blev ett snabbjobb i regnet på Peroz med Hirani som handhäst. Grusvägarna är fantastiska nu! Perfekt för galoppträningar! 😊
Hirani blir bara bättre och bättre på att gå som handhäst, när vi började var hon mer vild än tam och att galoppera var inte ens att tänka på. De gånger jag försökte mig på galopp gick hon mer på snedden än rakt fram och var skitförbannad på Peroz (blottade tänder och bet efter honom) för att han inte sprang tillräckligt fort. Nu är detta borta, hon har till och med rärt sig att fatta höger respektive vänster galopp på kommando. Får hon välja själv så går hon mest i höger, och skulle hon få göra det hela tiden så skulle hon bli olika stark i sina sidor, vilket inte är särskilt bra, så därför var det väldigt viktigt för mig att hon lärde sig fatta olika när jag bad henne. På det sättet kan jag styra så att hon stärker båda sidorna lika mycket varje gång vi tränar på det här sättet 😊
