Dags för bildblogg!
Förra veckan hann jag med rätt mycket ändå, va min korta jobbvecka då jag bara kör fre-sön med 4 dagar ledigt.
Började veckan med att åka in med Passaten till Möller Bil för att få en tid för kopplingsbyte, helt sjukt att en koppling kan va slut efter 6700 mil när bilen inte ens har en manuell växellåda... gillar inte DSG-lådorna, iaf inte den 7-växlade automatlådan, den är riktigt KASS! I alla fall i en taxi som rullar dygnet runt...
Har inte kunnat tala om det för chefen heller då han är på semester i Thailand med familjen i 3 veckor och kommer inte hem förrän i början av december, så det blir en glad överraskning!
Sen va jag iväg med Hirani på hoppträning för Tina på tisdagskvällen, Mikaela följde med och va fotograf och det gick så himlans bra. Hirani kändes hur fin som helst och hon lyssnade verkligen på mig utan att bli förbannad som hon kan bli ibland.





I onsdags bar det av till pappa och Västerås för lite fix med bilen och serva hästtransporten, slutade dock med handtvätt av BÅDE bil och släp, helvaxning av BÅDE bil + släp, två extraljus monterade på 940n, däckskifte och FULL service av mitt släp. Ägnade hela 2,5 timmar åt att vaxa hästtransporten och 1,5 timmar att vaxa bilen... tror ni jag var trött i kroppen efter det? Fy satan säger jag bara, så jävla jobbigt asså!
Men bra blev det! :D






Det här är vad jag kallar spegelblankt resultat!

På torsdagen åkte jag iväg och red Hirani på gamla järnvägsspåret igen mellan Enköping och Härkeberga, det är en helt fantastisk väg, bra underlag och vacker natur. Men det bästa är nog travrakan där någon tränar sina travhästar, för där är underlaget helt perfekt för att kunna släppa henne så hon får springa av sig lite överskottsenergi. Mätte sträcka, medelhastighet och topphastighet när jag var ute den eftermiddagen, vet ni vad hon toppade? 64,7 km/h!!! Så grymt jäkla snabb trots att hon va lite trött!!! Jag är övertygad om att hon gör närmre 70km/h om hon får ladda utan att göra av med massa energi innan ett race, ibland har jag funderat på om man inte skulle testa henne på en galoppbana o se hur hon klarar sig, tror definitivt att hon skulle vara med o slåss bland de tre första för någon större vinnarskalle än Hirani finns fan inte, är därför hon är en sån outstanding distanshäst! Problemet är väl att jag inte vill lämna iväg henne...

* Tingstädetritten, 80 km, första Vet.grind, Gotland 9 Oktober 2010
* 1a plac.
Har faktiskt redan planerat för tävlingssäsongen 2012, får allting gå enligt planerna och Hirani håller ordning på sina ben och inte går omkull och skadar sig fler ggr så satsar jag på att kvala till SM år 2013, rida Lag - SM och starta Nordiskt Mästerskap.
Därför så ligger fokusen enbart på stärkning och uppbyggnad under vintern och större delen av våren för nu ska vi hålla för många år och tävlingssäsonger framöver!

* Prisutdelning Tingstädetritten 80km, Gotland 2010

* Glada 1a - pristagare!
Helgen gick dock åt till att jobba och sova, fast kan inte klaga ändå för drixen var helt okej!
Så vad har hänt i dagarna som gått då den här veckan?
Var ut med Hiranis nya medryttare Anna till Frötunastallet igår (måndag) för att visa henne runt och hur det fungerar där, vart Hirani kommer att stå i vilken box, hage mm. Gjorde även klart boxen och fyllde den med torvmix så det är fixat när det är dags för flytt sen. Tiden går så himlans fort!!! Nästa torsdag flyttar vi lixom, helt sinnes. Men det blir nog bra, tror både Hirani och jag kommer att trivas ute i Frötuna, så länge man kommer överens med alla så är det lugnt och det tror jag inte kommer att vara något problem.
Det enda som känns jobbigt är att behöva lämna Saffi i Enköping, hon och jag hör ihop, vi är ett team...

Ikväll (tisdag) blev det hoppträning för Tina med Miakela som fotograf igen, och jag borde ha lärt mig vid det här laget att går det bra ena dagen kan man räkna med ett bakslag nästa. Den här träningen gick inte alls lika bra som förra veckan, då va Hirani samarbetsvillig och följsam, ikväll va hon precis raka motsatsen. Hon ville inte trampa under sig och arbeta med ryggen nej det var helt omöjligt. Huvudet var hela tiden så högt upp det kunde komma och ryggen böjd som en banan, hon studsade och hoppade, dansade i sidleds och slog med huvudet. Kändes nästan som om jag skulle suttit på rumpan istället för på ryggen och hade jättesvårt att få henne lugn och lyssna, vilket gjorde mig nervös inför själva hoppningen.
Men trots ett stopp och ett stort megabananskutt (jag trodde hon skulle stanna!) över en oxer så överlevde vi den här träningen med. Fast jag kan säga att mina nerver låg utanpå ett tag, hade jag inte haft Tinas pepp så vet jag inte vad som hade hänt, jag hade förmodligen kastat in handduken och åkt hem.. så kändes det i alla fall då.
Fast man kan ju inte låta bli att längta tills nästa träning, för hur läskigt det än är ibland så är det förbannat roligt oxå!





Jag låter Tindra avsluta denna monster bildblogg, fick till en riktigt härlig bild :)

Nu säger vi God Natt
Puss