Häståldersnojja?
Det var en tuff dag igår, gick upp tidigt i ottan för att hinna med hästarna innan jobbet, vilket i sin tur resulterade i en toktrött Thereze när jobbpasset började närma sig sitt slut vid midnatt. Fast det kanske inte är så konstigt efter min och mammas "lilla" ridtur vi gjorde.
Blev hela 4 timmar i sadeln över en sträcka på 25 km. En aning långsammare tempo än vad jag hade tänkt men så blir det när man har en mamma som verkar ha drabbats av häståldersnojja på äldre dagar.
Hade någon utomstående hört henne prata så skulle de trott att Saffi var en gammal tant på 95 år med dåligt hjärta och med krämpor både här och där, när det faktiskt mest är Saffis lite halvtaskiga kondition och runda mage som är hennes största "bekymmer". Alla vi som har Haflinger vet ju hur lättfödda och matkära de är ;)
Hade någon utomstående hört henne prata så skulle de trott att Saffi var en gammal tant på 95 år med dåligt hjärta och med krämpor både här och där, när det faktiskt mest är Saffis lite halvtaskiga kondition och runda mage som är hennes största "bekymmer". Alla vi som har Haflinger vet ju hur lättfödda och matkära de är ;)
Saffi tyckte det var kul att komma ut, även om det var som handhäst. Hon fick även prova på och gå som löshäst där det gick tillsammans med Hirani (som jag hade med som handhäst / löshäst) vilket hon tyckte var skitkul. Hängde med både i trav och galopp, slängandes med huvudet så där som hon gör när hon tycker saker är kul.
Visst, i skogen stannade hon till lite då och då för att äta men så fort vi kommit en bit bort så kom hon farandes i full galopp över både stock och sten. Det riktigt strålade glädje om henne :)
Saffi: Mat mat mat maaaaaaat!
Mamma suckar, Knodden ser inte heller särskilt road ut av att behöva vänta på morsan som bara har mat i skallen :)
Hirani är raka motsatsen till Saffi, hon är inte ett dugg intresserad av något gräs utan står snällt och väntar på att få fortsätta. Oftast först i ledet!
Ge oss ett vitt vinterland så vi kan ut och åka släde och tolka, pulsa i meterdjupa drivor och bara mysa ute på tur!
Saffi och jag på slädtur
Det var inte så mycket snö just då men ändå tillräckligt för att kunna ta sig en mysig tur med släden, och hon tycker det är såååå roligt att få dra.
Saffi sitter vackert för Julkortsfoto för ett par år sedan, sen att jag själv ser ut som en luffare är en annan femma haha ;)
Saknar denna vackra vy <3
Vintern och snön känns dock väldigt avlägen just nu för regnet smattrar mot fönsterbläcket utanför och det verkar blåsa rätt bra.
Vi får helt enkelt hålla både tummar och tår, och hoppas på att vi får en vit jul!
