Stardusty

Man brukar säga att det finns inget ont som inte för något gott med sig, kanske ligger någon sanning i det trots allt. Som ni vet så blev jag uppsagd pga arbetsbrist efter årsskiftet och jobbade min sista dag 30 december förra året. Men då det gick så himla fort att hitta nytt jobb förra gången efter Expresservice så kände jag mig relativt lugn ändå, plus att jag skulle ha a-kassa under den tiden det skulle ta att hitta ett nytt jobb.

 

Det har snart gått en månad och jag har fortfarande inte hittat något, har varit ute på företag och sökt aktivt under den här tiden samt svarat på jobbannonser. Jag har mått bra, när jag inte sökt jobb har jag fyllt dagarna med träning av hästar och stallfix. Balsam för själen.

 

Men här om dagen fick jag ett riktigt hårt slag i magen efter ett samtal med min a-kassa, jag blev yr och illamående. Jag har tydligen inte rätt till högre ersättning än 274 kr brutto per dag i ersättning, netto efter skatt har jag ut hela 213 kr, vilket ger mig 4260 kr i månaden att leva på. A-kassan är ett stort jävla skämt.

 

En av mina största drömmar sedan jag var liten har varit att få jobba med hästar och människor, som ett försörjande heltidsjobb. Jag vet att det är en svår dröm att förverkliga för en som inte gått på Strömsholm eller Flyinge, och som inte har en massa pengar på banken.

Ikväll sitter jag här med en lista, en lista med över 50 namn som är intresserade av att börja ta lektioner för mig i NH och trickträning, allt från Sundsvall i Västernorrland ner till Ystad i Skåne. 10 st är redan inbokade, första börjar på söndag. Känns overkligt och helt fantastiskt!!!

Jag är så otroligt glad! :D

Vägen hit har varit lång och hård, och ändå är jag bara i början av något som förhoppningsvis kan bli något stort.

 

Kanske håller en till stor barndomsdröm på att förverkligas?