Gårdagen blev både bra och väldigt turbulent.
De första träningarna var på samma ställe, ett stall strax utanför Flen som båda hade problem med lastningen. Först ut var ett sto som skulle vara extremt svårlastat. Efter ca 10 min knatade hon in helt lugnt, utan nåt tryck från mig i repet. Stod lugnt och åt godis, för att sedan backa ut lika lugnt igen där hon stannade och inväntade att jag skulle krypa under bommen.
Hennes ägare bara stod och gapade, hon kunde inte tro sina ögon 😅 En mycket lyckad lastträning med andra ord.
Det andra stoet gick aldrig in i transporten med bakhovarna vid tidigare lastningsförsök utan kastade sig alltid ut när de försökte få henne att gå hela vägen in.
Hon gick på efter bara några minuter 😊
Även det blev en lyckad lastträning som var klar efter knappa 10 minuter 😅👍
Efter det var det longeringsträning, frihetsdressyr och lastträning i Sköldinge som stod på schemat.
Men den tänkta longeringsträningen blev till NH istället då hästen fullkomligt saknade respekt för den som ledde honom. Så när vi började ställa lite krav och be honom om saker blev han aggressiv. Riktigt aggressiv. Så pass att han både bet, sparkade och stegrade sig mot mig. Han riktigt vände upp rumpan och backade mot mig för att sedan slå med bakbenen. Första gången träffade han mig på armen och handen.
Insåg rätt snabbt att fortsätta jobba med den hästen i arbetsrep var med livet som insats, så vi gjorde ett försök att få till en rundcorall. Det vi hade till hjälp var två hinderstöd, en bil men transport bakom, en longerlina, ett spännband, ett arbetsrep, en ''bro'', några sockerbitar och tre pressenningar. Det funkade inte alls. Han sket fullkomligt i mig och sprang bara och letade efter en utväg. Till slut beslöt han sig för att hoppa över bommen till grinden... det var första gången. Andra gången sprang han under ett av repen, mellan sockerbitsväggen och transporten... tredje gången hoppade han nästan på Lindsey som stod utanför staketet bredvid bilen. Struntade totalt i att hon stod där och tjoade o viftande med stick i handen.
Då var det bara att ge upp. Gjorde några flyttaövningar med avstånd i repet som avslut efter han blivit infångad igen men sen fick det vara bra.
Detta är ett praktexempel på hur det kan bli om man aldrig ställer krav på sin häst och är tydlig i sin kommunikation från början!
Denna häst är bara tre år och har blivit tränad belöningsbaserat, helt utan krav. I detta fallet blev den metoden helt fel, istället för att lyssna till sin matte och jobba för belöning, försökte han leta på godiset själv den lätta vägen. Fick han inget bufflade han, gick på henne och tröck henne med bogen. Försökte hon få ut honom på volt gick han antingen inte ut alls eller runt nåt varv utåtställd och tittade på allt annat utom på henne, sen när han tröttnat låste nacken och bröt ut. Det var i det läget han började sparkas.
Jag har träffat på många svåra hästar under åren med aldrig någon som varit så här aggressiv!
Idag känner jag av både handen och armen, men annars klarade jag mig bra. Lyckades som tur var undgå att bli träffad av hans fäktande framben när han reste sig på bakbenen precis framför mig.
Så nu blir nästa träningstillfälle för hans del i en riktig rundcorall. Först då kan vi börja ta itu med problemen ordentligt och samtidigt arbeta på ett säkert avstånd.