Stardusty

Man vet att det är länge sen man skrev nåt i bloggen när man öppnar den och hittar ett snart två veckor gammalt halvfärdigt inlägg liggandes kvar.

 

Ärligt talat så mår jag inte särskilt bra just nu, mycket mental stress som jag inte vet hur jag ska hantera. En konstant oro och ångest som mal i huvudet dygnet runt vilket påverkar kroppen negativt. Har inte fått min "period" på flera månader vilket läkaren trodde (efter andra uteslutande tester) beror på mitt psykiska mående och all mental stress jag har hela tiden.

Mammas sjukdom och rädslan för att själv drabbas, hennes bortgång och den ständiga kampen för att överleva rent ekonomiskt.

Sen har vi rädslan över att inte räcka till på nya jobbet, att inte göra ett bra jobb. Livrädd! En rädsla som sitter djupt rotad efter all skit jag fick ta på Expresservice. Känner mig så fruktansvärt dålig varje gång jag måste be om hjälp med något, eller när saker strular som jag inte kan lösa själv. För att inte tala om när man kommer in och ser att de flesta redan gått hem för dagen, även om klockan inte varit hemgångsdags än 😞 eller när man lastar bilen på morgonen och blir klar sist... det stresspåslaget och ångesten är inte rolig.

Även om jag älskar jobbet i sig och alla fantastiska kollegor.

 

Ett annat ångestpåslag nu under våren har varit Hirani. Alltså inte hon i sig, men vetskapen i att om jag någonsin ska få en avkomma efter henne så är det NU eller aldrig som gäller då hon fyllde 19 år i februari och aldrig haft föl tidigare. Så klart började hon ju att brunsta i måndags så i tisdags eftermiddag körde jag och Sanna iväg henne på dejt till hingsten Marwan som står hos Anette Mattsson på Bergsvedens Gård utanför Borlänge. Var mycket ångest för det beslutet kan jag säga.

Orginalplanen var att ta henne till Tomelilla och betäcka med vackra Bask Afire Bey igen hos MT Arabians och Magnus Tingshagen, men jag hade helt enkelt inte råd med den resan just nu. Jättetråkigt för han är också en riktigt fin hingst som passar Hirani som handen i handsken. Men förhoppningsvis kan vi få en chans till sen om allting går som det ska med dräktighet och fölning.

Jimmy, som hjälpt mig så otroligt mycket under hela hösten och vintern med allt möjligt, och som även gjorde motorbytet på Volvon, har fullt upp att bara orka med sitt eget just nu.

Blir så orolig för honom ibland, Jimmy är en av de snällaste och mest omtänksamma killar jag känner, han ställer alltid upp om/när man behöver hjälp 💖 Det är många som drar i honom och de flesta jagar honom för att få hjälp med trasiga bilar, eller med däck som behöver läggas om.

Det ger mig sån ångest att jag med är en av dem som behöver hjälp.

Det sista jag vill är att skapa mer stress och få honom att känna sig ännu mer jagad än vad han redan gör 😞

 

I måndags tog vi oss i alla fall iväg till körsbärsträden och fick några fina bilder på Hirani. Avslutar med ett smakprov 😍